Dom flesta dagarna ligger det på botten
Är det bara jag eller, hur är det med erat självförtroende?
MenJag har aldrig varit speciellt riktigt nöjd över mitt jag. Över hur jag ser ut och andra saker. Men just det där till utseendet så har jag aldrig varit speciellt nöjd eller stolt. Vilket man egentligen ska vara. Det är nog bland de viktigaste sakerna som finns. Att vara nöjd med sig själv!
När jag var mindre var det faktiskt mitt självförtroende mycket bättre. Jag trivdes i mig själv lixom. Upp till 6an ungefär. För i sjuan bara försvann det nästan helt. Nu idag är det från dag-till-dag. Kan bro på hur jag mår överhuvudtaget, vilka jag umågs med osv. Jag tycker dom flesta är och ser mycket bättre ut på typ alla sätt. Vilket får mig att bli avundsjuk och mitt förtroende sjunker.
Tycker verkligen inte om att må så dåligt över det. Att man lixom nästan måste säga upp kontakten med en människa för att man mår dåligt när man umågs med hon/han pga en själv. Det är inte okej! Finns ju inte heller alltid saker man kan göra åt det man inte trivs med. Det är inte bara att ändra sig, fixa sig eller annat. Det här (tycker jag) kan nästan kännas som en sjukdom. Så illa och äcklig man känner sig vissa dagar, det är hemskt! Nej. Trivas med sig själv är bland det viktigaste som finns.
Man ska må bra när man tittar sig i spegeln!
MenJag har aldrig varit speciellt riktigt nöjd över mitt jag. Över hur jag ser ut och andra saker. Men just det där till utseendet så har jag aldrig varit speciellt nöjd eller stolt. Vilket man egentligen ska vara. Det är nog bland de viktigaste sakerna som finns. Att vara nöjd med sig själv!
När jag var mindre var det faktiskt mitt självförtroende mycket bättre. Jag trivdes i mig själv lixom. Upp till 6an ungefär. För i sjuan bara försvann det nästan helt. Nu idag är det från dag-till-dag. Kan bro på hur jag mår överhuvudtaget, vilka jag umågs med osv. Jag tycker dom flesta är och ser mycket bättre ut på typ alla sätt. Vilket får mig att bli avundsjuk och mitt förtroende sjunker.
Tycker verkligen inte om att må så dåligt över det. Att man lixom nästan måste säga upp kontakten med en människa för att man mår dåligt när man umågs med hon/han pga en själv. Det är inte okej! Finns ju inte heller alltid saker man kan göra åt det man inte trivs med. Det är inte bara att ändra sig, fixa sig eller annat. Det här (tycker jag) kan nästan kännas som en sjukdom. Så illa och äcklig man känner sig vissa dagar, det är hemskt! Nej. Trivas med sig själv är bland det viktigaste som finns.
Man ska må bra när man tittar sig i spegeln!
Kommentarer
Postat av: Linda
välkommen i klubben fia!
Trackback
